Kåtavikens grottstig

Visa karta

Ett rikt grottsystem som är spännande att upptäcka med hjälp av guide eller på egen hand om du är van grottkrypare.

Fjällen kring Över-uman är ett av landets grottrikaste områden. Grottorna upptäcktes och utforskades först i slutet av 1960-talet. Vid Kåtaviken, 45 km från Hemavan, finns ett mycket sevärt område med grottor.
En 4 km lång stig förbinder ett antal av de mest intressanta. Grottstigen presenterar de grottyper och karstformer, utlösningsformer i kalksten, som är typiska för Överuman-området. Vandringsleden är lättgången och kräver ingen speciell utrustning.

ATT TÄNKA PÅ VAD GÄLLER GROTTBESÖK:

• För din egen säkerhet och för att få större utbyte av grottbesöket rekommenderas en guidad grottur.
Går du ändå på egen hand, tänk på följande:
• Grottbesök kräver ljusstarka lampor, i en grupp ska finnas minst tre lampor. Oömma kläder och
skyddshjälm rekommenderas.
• Gå aldrig ensam ner i en grotta!
• Alla grottbesök sker på egen risk!

2. KALKSTEN OCH KARST
Följande text hör ihop med Bild 1.
Berggrunden i fjällsluttningen här vid Kåtaviken består till stor del av kalksten. Kalkstenen, här omvandlad under fjällkedjans veckning för 400 miljoner år sedan, är en bergart som upplöses av kolsyrerikt vatten och humussyror. Sprickor och fogar förstoras och vattendrag, som rinner in över kalkberggrund, får ofta
underjordiskt lopp längs dessa. Så småningom utvidgas sprickorna till grottor. Ett område på kalkbergrund med underjordiska vattendrag, grottor och andra utlösningsformer, kallas karstområde.

3. DOLINER
Doliner, mer eller mindre trattformiga instörtningar eller sänkor i marken, är vanliga i karstområden. Är
dolinen bildad av att en del av ett grottsystem rasat in, kallas den instörtningsdolin och kan utgöra ingången till grottan. Utlösningsdoliner bildas genom sättningar i markytan. Vatten rinner ner i och utvidgar sprickor i berggrunden. Via dessa transporteras material ner från ytan, varvid marken sjunker in. I fjälltrakterna är snö och smältvatten viktiga faktorer vid bildandet av utlösningsdoliner.

4. VÄSTRA JORDBÄCKENS UTLOPPSGROTTA
Bäcken, som forsar ut ur underjorden genom den lilla valvformade grottan, heter Västra Jordbäcken. I Norge betyder Jordbekk just att en bäck har underjordiskt lopp. Den här utloppsgrottan och dess inlopp Forshallarna upptäcktes 1966 av ett par grottforskare från Malmö. Fyndet av just dessa grottor blev inledningen till att övriga karstområden i Tärnafjällen upptäcktes och utforskades.

5. FORSHALLARNA
Följande text hör ihop med bild 2.
Forshallarna är Västra Jordbäckens inloppsgrotta och bäckens vatten söker sig här ned i underjorden. Detta sker när bäcken passerat över hårda bergarter och kommer i kontakt med kalkberggrunden.
Vattnet har sedan förstorat sprickor och fogar i bergarten och bildat ett underjordiskt grottsystem av okänd storlek. Vattnet följer kalkens sträckning västerut och kommer åter fram vid utloppet i Västra Jordbäcken. Nedanför den stora inloppsgrottan ser man ännu tydligt bäckens gamla, nu övergivna fåra.
För att undvika rasrisk: vidrör ej väggar och tak!

6. VITA TUNNELN
Följande text hör ihop med bild 3.
Fossil, dvs ej vattenförande, erosionstunnel. Grottan har en mindre sal (A) i västra delen och en 16 m lång avsmalnande gång (C) åt öster. Den är märklig på grund av att den varken är ett inlopp eller ett utlopp. Det är i princip en utvidgad spricka, som blottats genom att taket i den västra delen rasat in. Ingångshålet (B) kan alltså sägas vara en instörtningsdolin. Grottan har fått sitt namn av de konstrikt utsvarvade väggarna i
ljusa pastellfärger.

7. ÖSTRA JORDBÄCKSGROTTAN
Följande text hör ihop med bild 4.
Östra Jordbäcksgrottan är totalt över 400 m lång och är både i längd och volym den största grottan i området. Den ingår i Jordbäckarnas dräneringssystem och avleder en del av östra Jordbäckens vatten underjordiskt, fram till Västra Jordbäckens utloppsgrotta. Man tar sig in i grottan genom trånga sprickgångar och kommer så småningom ner i en brant stupande grottunnel, 100 m lång, 10 m bred och upp till 5 m hög. Under högvatten forsar bäckens vatten fram över de väldiga blockansamlingarna på
tunnelns golv. Längst ner i de inre partierna stupar grottan ner i en liten grottsjö; ett vattenlås – sifon – som förhindrar vidare inträngande i gångarna mellan denna grotta och Västra Jordbäckens utloppsgrotta.
Att ta sig ner och upp genom den stora grottunneln är krävande, med bl a klättring över våta, hala klippblock. Vidrör ej väggar och tak i grottan. Rasrisk!

8. STUPGROTTAN
Följande text hör ihop med bild 5.
Grottan är utformad i ett f d vattenfall från tiden för den senaste inlandsisens avsmältning. Den brant stupande 7 m långa grottgången vidgar sig längre ned till en rymlig grottsal. Grottans bottenlutning följer kalklagrens stupning in i berget. Vid sidan av Döda fallet finns flera utvidgade kalkstensprickor. Dessa får ofta mycket säregna och vackra former. De bildas av vatten som rinner över kalkstenshällen. Ett annat namn på dessa former är karren.

9. DÖDA FALLET
Ett numera uttorkat vattenfall, som dock tidvis för vatten under snösmältningen. Dessa vattenfall bildades av väldiga smältvattenmängder i samband med den senaste inlandsisens avsmältning. De aktiverades åter under senare köldperioder, när Mjölkfjällets glaciärer hade en mycket större utbredning än idag.
Den före detta bäckens fortsättning kan man följa nere i björkskogen som en torrfåra. I Döda Fallets västra del finns flera små kalkstensgrottor.

10. KORKGRUVSGROTTAN
Följande text hör ihop med bild 6.
Med sina 225 m är Korkskruvsgrottan den näst längsta grottan i området. Nedstigningen är mycket riskabel p g a löst liggande block. Rasrisken är stor, var därför mycket försiktig! En bit ned i grottan öppnar sig stora salar med takhöjder på 4–5 m. Innanför de första salarna kommer man via en låg gång fram till en 12 m hög sal. De inre partierna är oftast vattenförande. Det är dock ej den nuvarande lilla bäcken som bildat grottan,
utan tidigare kraftiga vattenströmmar i samband med den senaste inlandsisens avsmältning. Här nere är grottan svårorienterad! Den vackra U-formade dalen utanför grottan är en s k slukränna, även den bildad vid den senaste inlandsisens avsmältning. Kåtavikens grottstig avslutas nu genom att samma led följs
tillbaka till gården i Kåtaviken.

Stigen rakt fram går till Mjölkbäckens grottsystem 3 km och ner till Mjölkbäckens gård vid E12, 8 km. Se beskrivning under Mjölkbäckens grottor.

Show more
Stuga & lägenhet

Birgittas väg A & G (Nära Hemavan Gondol)

Avstånd: 34,5 km
Nybyggda och väldigt fina lägenheter med 4 eller 6 bäddar i direkt anslutning till Hemavan Gondol. Från lägenheten är det en kort promenad innan du kan sätta på dig skidorna och glida till Hemavan Gondol. Till ICA och Centrumliften samt övriga butiker är det ca 1,5 km.
Stuga & lägenhet

Birgittas väg D & E (Nära Hemavan Gondol)

Avstånd: 34,6 km
Nybyggda och väldigt fina lägenheter med 4 eller 6 bäddar i direkt anslutning till Hemavan Gondol. Lägenheten ligger precis vid barnens favorit Lämmellandet och du kan enkelt ta på dig skidorna och glida ut i backen. Från lägenheten är det ca 1,5 km till ICA, Centrumliften och övriga butiker.
Hotell & Pensionat

STF Hemavan Fjällstation

Avstånd: 36,3 km
Vackert belägen vid Centrumbacken vågar vi påstå att vi har Hemavans bästa läge. Ski in och ski out har aldrig varit enklare. Detta, tillsammans med vår lugna miljö, gör oss till ett perfekt boende för såväl familjen och individen som gruppen och konferensen.